← Tillbaka till bloggen

Offert vs kostnadsberäkning – vad binder dig som hantverkare?

Skillnaden mellan offert och kostnadsberäkning – juridiskt och praktiskt. Vad binder dig, 15-procentsregeln och när du ska använda vilket


“Det var ju bara en uppskattning!” – “Nej, det var priset vi kom överens om.” Den diskussionen förs varje vecka runt om i landet, och den beror nästan alltid på samma sak: hantverkaren och kunden hade olika bilder av vad dokumentet som skickades faktiskt var. En offert och en kostnadsberäkning är två olika saker, med helt olika juridisk tyngd. Blandar du ihop dem – eller är otydlig med vilket du lämnat – är det i regel du som betalar för det. Offerten: ett bindande anbud Juridiskt är en offert ett anbud enligt avtalslagen. Det betyder att du är bunden av den under dess giltighetstid. Accepterar kunden offerten inom den tiden, utan ändringar, har ett avtal ingåtts – till det pris och de villkor som står i dokumentet. Du kan inte ångra dig för att du räknade fel, för att materialpriserna stack iväg eller för att ett bättre jobb dök upp. Två praktiska konsekvenser följer av det: Sätt alltid en giltighetstid. Utan angiven tid gäller en “skälig” acceptfrist – ett töjbart begrepp du inte vill argumentera om i efterhand. Skriv “Offerten gäller till och med [datum]” eller “30 dagar från offertdatum”. Då vet båda parter när ditt anbud löper ut. Svarar kunden med ändringar är det inte en accept. “Vi tar den, men ni fixar väl golvet i hallen också på det?” är juridiskt ett nytt anbud – från kunden till dig. Bekräfta aldrig med ett “visst, det löser vi” i farten. Uppdatera offerten så att dokumentet speglar det ni faktiskt är överens om. Fast pris eller ungefärligt pris – den avgörande raden Inom offertens ram finns nästa skiljelinje: är priset fast eller ungefärligt? Det här är den enskilt viktigaste formuleringen i hela dokumentet. Fast pris binder dig vid summan. Blir jobbet dyrare än du räknat är det din förlust; går det snabbare är det din vinst. Fast pris kräver därför att omfattningen är väldefinierad – och att offerten har tydliga förutsättningar och avgränsningar, så att det som ligger utanför blir ÄTA-arbete i stället för din kostnad. Ungefärlig prisuppgift ger flexibilitet, men inte obegränsad. Enligt konsumenttjänstlagen får en ungefärlig prisuppgift som huvudregel inte överskridas med mer än 15 procent, om inte annat avtalats eller fördyringen beror på kunden. Säger du “det landar nog runt 100 000” har du i praktiken satt ett tak kring 115 000 kr – oavsett hur jobbet utvecklar sig. Många hantverkare känner inte till 15- procentsregeln och tror att en uppskattning är helt oförpliktande. Det är den inte. Och den farligaste varianten: inget angivet alls om pristyp. Otydlighet tolkas i konsumentförhållanden regelmässigt till kundens fördel. Har du skrivit en summa utan att ange att den är ungefärlig, ligger det nära till hands att den behandlas som ett fast pris. Skriv därför alltid ut det, svart på vitt: “Fast pris” eller “Ungefärlig prisuppgift”. En sak till som förvånar många: formen spelar ingen roll för bundenheten. Ett pris lämnat via sms, mejl eller muntligt vid köksbordet kan vara ett lika bindande anbud som en formell PDF – avtalslagen ställer inga krav på papper och logga. “Jag kan göra det för 85 000” i ett sms är ett anbud, och kundens “vi kör på det” är en accept. Det är ytterligare ett skäl att alltid följa upp muntliga diskussioner med ett skriftligt dokument där villkoren faktiskt står: inte för att det muntliga inte gäller, utan för att ingen efteråt ska behöva minnas vad som sades. Kostnadsberäkningen: en upplyst gissning En kostnadsberäkning (eller kostnadsuppskattning) är något annat: ett underlag som visar vad ett projekt ungefär kan komma att kosta, ofta i ett tidigt skede när omfattningen inte är spikad. Kunden funderar på om badrummet ska renoveras alls, arkitektritningarna är inte klara, eller ingen vet vad som döljer sig bakom väggarna. En kostnadsberäkning är inte ett anbud och binder dig inte vid ett pris – förutsatt att den är tydligt rubricerad som just kostnadsberäkning. Skriv det i dokumentet, gärna med en rad i stil med: “Detta är en preliminär kostnadsberäkning, inte en offert. Bindande pris lämnas efter platsbesök och slutlig omfattning.” Utan den markeringen riskerar dokumentet att uppfattas – och bedömas – som en prisuppgift, och då är du tillbaka i 15-procentsproblematiken. När ska du använda vilket? Kostnadsberäkning när: Kunden är i funderarstadiet och vill veta ungefärlig nivå Omfattningen inte är bestämd eller ritningar saknas Du inte gjort platsbesök och inte kan bedöma förutsättningarna Offert med ungefärligt pris (eller löpande räkning med takpris) när: Omfattningen är känd i stort men osäkerheterna är stora – gamla hus, dolda installationer, rivning där ingen vet vad som väntar Offert med fast pris när: Omfattningen är väldefinierad och du gjort platsbesök Du kan skriva tydliga förutsättningar och avgränsningar runt priset Trappan är också en bra kundresa: kostnadsberäkning som första kontakt, fast offert när projektet konkretiserats. Kunden får ett snabbt svar tidigt, och du binder dig inte förrän du vet vad du binder dig vid. Skydda dig i formuleringarna Oavsett dokumenttyp är det formuleringarna som avgör var risken hamnar. Se till att varje offert innehåller pristyp, giltighetstid, förutsättningar, avgränsningar och ÄTA-villkor – hela strukturen finns i guiden till en komplett offert. Och håll isär dokumenten även i ditt eget system: en kostnadsberäkning som skrivs i samma mall som dina offerter, med samma utseende och utan tydlig rubrik, är en tvist som väntar på att hända. Med ett digitalt verktyg som Qalkyl får varje dokument en konsekvent struktur där pristyp och villkor alltid kommer med. Takeaways En offert är ett bindande anbud – accepterar kunden i tid har ni ett avtal. Sätt alltid giltighetstid, annars gäller en luddig “skälig” frist. Fast pris binder summan. Ungefärlig prisuppgift får normalt inte överskridas med mer än 15 procent enligt konsumenttjänstlagen. Skriv alltid ut vilket som gäller – otydlighet tolkas till kundens fördel. En kostnadsberäkning binder inte, men bara om den tydligt rubricerats som en sådan. Använd trappan: kostnadsberäkning tidigt, bindande offert när omfattningen är spikad. Vet du själv exakt vad varje dokument du skickar lovar – och ser till att kunden vet det också – har du eliminerat en av branschens vanligaste tvistekällor innan den uppstått.